Bara en förbrukad vardag?
Vaknade upp imorse utan vidare hopp om dagen.
Samma gamla känsla om osunt oförnuft.
Välkomnar vardagen med ett suckande andetag.
-Morning has broken-
Samma gamla känsla om osunt oförnuft.
Välkomnar vardagen med ett suckande andetag.
-Morning has broken-
Jul, ett helvete?
Julafton.
Smaka på ordet. Julafton. Det låter så stelt. Känner varken värme, kärlek eller gemenskap när jag tuggar lite extra på denna fasansfulla fras. Det känns som om mitt smaksinne svikit mig.
Denna känsla kan bero på att min familj aldrig firat jul. Deras hopplösa försök till en lyckad jul, som alltid slutat i skrik, blod och tårar.
Vid närmare eftertanke så hatar jag julen. Jag hatar allt som har med julhelgen att göra. Jag försöker inte bara vara kontroversiell. Tro mig. Jag vill verkligen älska julen, men så är verkligen inte fallet.
Rent vansinne. Säger då det.
Nu ska jag ut och döda en en pepparkaksknaprande-rödkindad-glöggklunkande-tomtejävel.
Smaka på ordet. Julafton. Det låter så stelt. Känner varken värme, kärlek eller gemenskap när jag tuggar lite extra på denna fasansfulla fras. Det känns som om mitt smaksinne svikit mig.
Denna känsla kan bero på att min familj aldrig firat jul. Deras hopplösa försök till en lyckad jul, som alltid slutat i skrik, blod och tårar.
Vid närmare eftertanke så hatar jag julen. Jag hatar allt som har med julhelgen att göra. Jag försöker inte bara vara kontroversiell. Tro mig. Jag vill verkligen älska julen, men så är verkligen inte fallet.
Rent vansinne. Säger då det.
Nu ska jag ut och döda en en pepparkaksknaprande-rödkindad-glöggklunkande-tomtejävel.
Trött eller förbrukad?
Kraftlösa ben vägrar lyfta kroppen.
Gör en revolt mot hela konceptet.
Benen vill längre inte vara ben.
Revolution.
Armarna vägrar bära.
Gör en revolt mot hela manuskriptet.
Ögonen struntar i att titta.
Öronen skiter i att höra.
Egendomlig, bisarr och invecklad utveckling.
Gör en revolt mot hela konceptet.
Benen vill längre inte vara ben.
Revolution.
Armarna vägrar bära.
Gör en revolt mot hela manuskriptet.
Ögonen struntar i att titta.
Öronen skiter i att höra.
Egendomlig, bisarr och invecklad utveckling.
Skolan, bara ett dumt påhitt?
Sitter på lektion. Lärarens mun går i ett. Ser hur munnen rör på sig, hör ett monotont ljud strömma i mina trumhinnor.
Vill ha tystnad. Har tröttnat på naturkunskap. Läraren förstår inte att jag sitter uppkopplad, det är bra det. Han förstår att han inte behöver hålla sträng koll på mig. Jag är en så kallad mönsterelev.
Jag har alltid haft lätt att lära mig saker. Men mina koncentrationsproblem får mig att ha svårt att fokusera mig på lektionstid.
Funderar på att gå ut ur klassrummet. Orkar inte se min lärares äckligt kaffemissfärgade tänder glänsa av salivet som fradgas när han talar. Orkar inte se hans vidriga mustasch inte heller hans äckliga fiskliknande ögon.
Hejdå. Nu går jag.
Vill ha tystnad. Har tröttnat på naturkunskap. Läraren förstår inte att jag sitter uppkopplad, det är bra det. Han förstår att han inte behöver hålla sträng koll på mig. Jag är en så kallad mönsterelev.
Jag har alltid haft lätt att lära mig saker. Men mina koncentrationsproblem får mig att ha svårt att fokusera mig på lektionstid.
Funderar på att gå ut ur klassrummet. Orkar inte se min lärares äckligt kaffemissfärgade tänder glänsa av salivet som fradgas när han talar. Orkar inte se hans vidriga mustasch inte heller hans äckliga fiskliknande ögon.
Hejdå. Nu går jag.
I funktion?
På hyllan ligger det en oanvänd men än så dammig gammal musköt.
Jag funderar på att bruka den någon vacker dag.
En vacker dag som känns overkligt dyster för mig.
Jag ligger och undrar ifall den rostiga avtryckaren fortfarande är tryckbar.
Jag spekulerar kring oddsen att den är fylld av krut, smörjmedel och en tung blykula.
Mina drömmar om musköten flagnar.
Jag funderar på att bruka den någon vacker dag.
En vacker dag som känns overkligt dyster för mig.
Jag ligger och undrar ifall den rostiga avtryckaren fortfarande är tryckbar.
Jag spekulerar kring oddsen att den är fylld av krut, smörjmedel och en tung blykula.
Mina drömmar om musköten flagnar.
Bortskrapad hud?
Jag skulle springa till bussen idag.
Framför bussen, bara ett stenkast från chauffören halkade jag på den frostiga asfalten.
Jag lät mig själv ligga där, skam och smärta var det enda som existerade just då.
Mannen som styrde bussen lät motorn brännas på.
Skulle jag vänta på att bussen fördes och pressades hårt mot min kropp?
Jag lät inte den tanken sväva inom mig så länge.
Mitt intellekt lät mig inte.
Jag reste på mig och busschauffören greps av panik och tvärnitade.
Nästa sekund kommer jag bara ihåg i små partin.
Suddiga minnen och små flashbacks.
Hjärnan var fylld av tankar och funderingar.
Jag hade inte plats för så mycket annat.
Men jag minns att bussens förare kom utrusande.
Hans ansikte var rött av ilska och munnen rörde sig upprepande.
Jag såg hur saliv skvätte och rann längst hans gråa skäggstubb då han skrek.
Det var en upprivande upplevelse. Tack Busschaffisen och den hala asfalten.
Framför bussen, bara ett stenkast från chauffören halkade jag på den frostiga asfalten.
Jag lät mig själv ligga där, skam och smärta var det enda som existerade just då.
Mannen som styrde bussen lät motorn brännas på.
Skulle jag vänta på att bussen fördes och pressades hårt mot min kropp?
Jag lät inte den tanken sväva inom mig så länge.
Mitt intellekt lät mig inte.
Jag reste på mig och busschauffören greps av panik och tvärnitade.
Nästa sekund kommer jag bara ihåg i små partin.
Suddiga minnen och små flashbacks.
Hjärnan var fylld av tankar och funderingar.
Jag hade inte plats för så mycket annat.
Men jag minns att bussens förare kom utrusande.
Hans ansikte var rött av ilska och munnen rörde sig upprepande.
Jag såg hur saliv skvätte och rann längst hans gråa skäggstubb då han skrek.
Det var en upprivande upplevelse. Tack Busschaffisen och den hala asfalten.
