Är jag en människa?

amen shit. är du en sån här emo? palla! gå till plattan och skär dig med resten av dina äckliga vänner. hahaha, du äcklar mig!!

"Men kom glöm ej att förakt går hand i hand med okunskap."

Har du sökt hjälp? Är det kanske autistiska drag du har? Asbergers? Så kan du inte leva....

Usch jag var likadan i gymnasiet (fast jag har aldrig skurit mig förstås). Jag skulle råda dig att försöka vara positiv (även om det känns fejkat) och vara snäll och trevlig mot folk så kanske du får några vänner ändå. Det är ändå alltid roligt att lära känna andra människor och få veta lite vad de tänker och tycker och håller på med. Och var aktiv och gör roliga saker! Skaffa hobbies om du inte redan har några. Försök att tänka annorlunda på saker och ting, att bara stänga in sig och gräva ner sig i sin sorg är faktiskt kontraproduktivt och ger inte så mycket. (Jag säger inte att du ska sluta tänka och analysera saker och ting, men tänk inte bara jagärdålig-jagärdålig-jagärdålig, det leder ändå ingenstans eller hur?) Nu lät det här väl jättehurtigt och fjantigt men jag tror ändå att det kan hjälpa att försöka vara lite mer positiv. Men som Alinde sa ovan, att prata med en psykolog eller så är nog inte en dålig idé heller.

Eller alltså, dumt av mig att skriva att jag var likadan, för jag känner ju inte dig. Jag minns att jag också gick runt och var ganska ensam och funderade på om jag var en "riktig människa" eller inte, också. Det gör jag fortfarande förresten. Man vet ju inte vad som pågår inuti andra människor. Dumt av mig att komma med råd också, jag vet inte vad som skulle kunna göra livet bättre för just dig...